Tankar en torsdagskväll i regnet...
Hej där, kul att just DU läser min blogg trots att den inte är lika ofta uppdaterad som förrut... :)
Hade ikväll mycket att fundera på som jag tänkte faktiskt dela med mig med er...
Det var efter att jag hade varit på föräldramöte för sonens fotbollslag ute i Pershagen som jag fick lite tid över,
dels när jag fick sitta i tio minuter och vänta på bussen, sen i bussen till stan och när jag såg att jag skulle vänta i 25 minuter på min buss hem så valde jag att promenera hem trots regnet.
Så mycket tankar hann det bli....
Tänkte börja med det jag tänkte på slutet....
- - - - - - -
Delvis var det en slump hur jag hamnade i innebandyns värld...
Sen så gav den efter ett tag mig något jag inte fick av övriga delen av livet...
Framför allt acceptans... känslan att vara någon, känslan av att faktiskt vara bra på något....
Till en början var jag ung, hungrig och framförallt framgångssugen....
Ju mer jag sög in, lärde mig, utmanade, sökte information och vann desto mer ville jag...
Innebandyn förvandlades från ett intresse till mitt liv, min drog.. till mig.
Jag ska vara lite självgod och säga att jag faktiskt är den tränare i södermanlands historia (och säkert många fler distrikt) som tagit flest serie, DM och cup medaljer. Utbildat flest spelare som gått till U19, SSL, A-landslag och tagit VM-guld....
För det är jag enormt stolt över.
Men framförallt har jag gett sjukt många killar och även tjejer ett fint minne från sina ungdomsår!!
Dock har även jag fått betala ett pris för den framgången, ett dyrt och kostsamt på många sätt.
Inget är gratis i livet...
Med åren har även jag utvecklas och breddats i kunskap, mål och arbetssätt...
Jag kan helt ärligt säga att jag inte är en någon a-lagstränare, inte ens en bra juniortränare p.g.a. av flera faktorer som en juniortränare måste rätta sig efter vare man vill eller inte.
Men jag är faktiskt en utmärkt ungdomstränare....
Dessutom har jag breddat mig från att bara var en tränare som gjorde elitspelare av topptalanger till faktiskt även uppmärksamma och utveckla medelspelarna som kanske inte har talangen men en stort hjärta för innebandy.
Sen får vi se om jag dock återgår till att vara tränare någon gång i framtiden.
Just nu njuter jag av livet utan innebandyn och lägger den tiden på annat som är viktigt för mig och mitt liv.
Men jag har fått många bra vänner genom åren och jag uppskattar dem som än i dag hälsar och uppmärksammar mig. Sånt värmer!!!
- - - - - - - -
Det andra jag tänkte på idag, det som jag tänkte på först var att jag faktiskt inte känner mig redo för att träffa tjejer, gå från singel till förhållande.
Spelar ingen roll hur kärlekskrank, ensam och tom jag känner mig och har kännt mig ett bra tag så finns det saker jag vill göra, ta tag i och ändra innan jag vill släppa in någon i mitt liv helt.
Hela mitt liv har jag varit den där fula, tjocka "nobody". Jag minns än i dag, vilka kommentar, vilka miner jag fick när jag t.ex. frågade chans, visade intresse till tjejer som jag gillade.
Jag minns alla kvällar när man gick hem från krogen med den där känslan av att vara "nobody", ful och misslyckad.....
Jag märker av hur tjejer ser på mig hela tiden.
Utseende spelar roll, jag ser hur tjejer beter sig mot killar som har utseendet.
Sånt syns så tydligt.
Jag kan ärligt säga att jag är avundsjuk på dem killarna där allt blir så mycket enklare....
Min dröm är att kunna skaffa mig en kropp som gör att man inte tänker på ansiktet när man ser mig....
För att jag inte har utseendet får jag kvitto på nästan dagligen och så har det varit genom hela livet.
När jag var tjugo var jag övetygad om att jag skulle bli en gammal ensam kille utan barn.
Jag är sjukt lycklig över att jag faktiskt under några år fick känna på kärlek, förhållande, familjeliv och två underbara barn på köpet.
Okej att jag kanske aldrig når min dröm, men jag vill gärna känna att jag trivs med hur jag dels ser ut och dels hur jag mår. Först då kan jag ärligt känna att jag kan dela mitt liv med någon.
Självklart så skulle jag inte slänga bort om det skulle dyka upp någon speciell på vägen, men jag kommer inte lägga ner så mycket kraft och tid på att faktiskt finna någon förrän jag känner att det är rätt läge.
Har jag varit ensam i några år så kan jag nog vara det ett tag till.
Sen så fick jag en hel del bilder idag i mina tankar på vad jag vill hitta på i sommar med dels mina barn och dels jag själv. Dem vill jag gärna uppfylla...
För att bli den jag vill bli krävs mycket jobb, jag försöker ta ett steg i taget mot det, men det tar sin tid att förändra sånt som tagit år att inpränta i mitt sätt att vara.
Ibland blir man frustrerad över att det tar så lång tid och att det alltid ska dyka upp saker som gör att man kanske tar två steg bakåt igen eller fördröjer det man försöker nå....
Men jag har alltid varit en överlevare på gott och ont, så jag kommer inte ge upp utan jag har ett mål med hur jag vill att mitt liv ska se ut och dit jobbar jag emot hela tiden.
En dag så.... :)
- - - - - - - - -
Lite seriesnack...
The Walking Dead har ju säsongsuppehåll igen efter hmm bara sex avsnitt tror jag?
Så jag har letat efter någon annan serie att följa, blivit just nu bl.a. "American Horror Story"
bara sett två avsnitt så jag återkommer med betyg sen.
- - - - -
Tänkte nästa gång tipsa om en massa bra träningsbloggar som är riktigt bra inspirationskällor.
Samt snacka lite om innebandyresultat i södermanland och sport i allmänhet.
Det pågår ju spännande SM-slutspel och kvalserie i hockeyn bl.a... :)
- - - - - -
Så tack för att ni lyssnade på vad jag tänker en torsdagskväll i regnet....
:)
Hade ikväll mycket att fundera på som jag tänkte faktiskt dela med mig med er...
Det var efter att jag hade varit på föräldramöte för sonens fotbollslag ute i Pershagen som jag fick lite tid över,
dels när jag fick sitta i tio minuter och vänta på bussen, sen i bussen till stan och när jag såg att jag skulle vänta i 25 minuter på min buss hem så valde jag att promenera hem trots regnet.
Så mycket tankar hann det bli....
Tänkte börja med det jag tänkte på slutet....
- - - - - - -
Delvis var det en slump hur jag hamnade i innebandyns värld...
Sen så gav den efter ett tag mig något jag inte fick av övriga delen av livet...
Framför allt acceptans... känslan att vara någon, känslan av att faktiskt vara bra på något....
Till en början var jag ung, hungrig och framförallt framgångssugen....
Ju mer jag sög in, lärde mig, utmanade, sökte information och vann desto mer ville jag...
Innebandyn förvandlades från ett intresse till mitt liv, min drog.. till mig.
Jag ska vara lite självgod och säga att jag faktiskt är den tränare i södermanlands historia (och säkert många fler distrikt) som tagit flest serie, DM och cup medaljer. Utbildat flest spelare som gått till U19, SSL, A-landslag och tagit VM-guld....
För det är jag enormt stolt över.
Men framförallt har jag gett sjukt många killar och även tjejer ett fint minne från sina ungdomsår!!
Dock har även jag fått betala ett pris för den framgången, ett dyrt och kostsamt på många sätt.
Inget är gratis i livet...
Med åren har även jag utvecklas och breddats i kunskap, mål och arbetssätt...
Jag kan helt ärligt säga att jag inte är en någon a-lagstränare, inte ens en bra juniortränare p.g.a. av flera faktorer som en juniortränare måste rätta sig efter vare man vill eller inte.
Men jag är faktiskt en utmärkt ungdomstränare....
Dessutom har jag breddat mig från att bara var en tränare som gjorde elitspelare av topptalanger till faktiskt även uppmärksamma och utveckla medelspelarna som kanske inte har talangen men en stort hjärta för innebandy.
Sen får vi se om jag dock återgår till att vara tränare någon gång i framtiden.
Just nu njuter jag av livet utan innebandyn och lägger den tiden på annat som är viktigt för mig och mitt liv.
Men jag har fått många bra vänner genom åren och jag uppskattar dem som än i dag hälsar och uppmärksammar mig. Sånt värmer!!!
- - - - - - - -
Det andra jag tänkte på idag, det som jag tänkte på först var att jag faktiskt inte känner mig redo för att träffa tjejer, gå från singel till förhållande.
Spelar ingen roll hur kärlekskrank, ensam och tom jag känner mig och har kännt mig ett bra tag så finns det saker jag vill göra, ta tag i och ändra innan jag vill släppa in någon i mitt liv helt.
Hela mitt liv har jag varit den där fula, tjocka "nobody". Jag minns än i dag, vilka kommentar, vilka miner jag fick när jag t.ex. frågade chans, visade intresse till tjejer som jag gillade.
Jag minns alla kvällar när man gick hem från krogen med den där känslan av att vara "nobody", ful och misslyckad.....
Jag märker av hur tjejer ser på mig hela tiden.
Utseende spelar roll, jag ser hur tjejer beter sig mot killar som har utseendet.
Sånt syns så tydligt.
Jag kan ärligt säga att jag är avundsjuk på dem killarna där allt blir så mycket enklare....
Min dröm är att kunna skaffa mig en kropp som gör att man inte tänker på ansiktet när man ser mig....
För att jag inte har utseendet får jag kvitto på nästan dagligen och så har det varit genom hela livet.
När jag var tjugo var jag övetygad om att jag skulle bli en gammal ensam kille utan barn.
Jag är sjukt lycklig över att jag faktiskt under några år fick känna på kärlek, förhållande, familjeliv och två underbara barn på köpet.
Okej att jag kanske aldrig når min dröm, men jag vill gärna känna att jag trivs med hur jag dels ser ut och dels hur jag mår. Först då kan jag ärligt känna att jag kan dela mitt liv med någon.
Självklart så skulle jag inte slänga bort om det skulle dyka upp någon speciell på vägen, men jag kommer inte lägga ner så mycket kraft och tid på att faktiskt finna någon förrän jag känner att det är rätt läge.
Har jag varit ensam i några år så kan jag nog vara det ett tag till.
Sen så fick jag en hel del bilder idag i mina tankar på vad jag vill hitta på i sommar med dels mina barn och dels jag själv. Dem vill jag gärna uppfylla...
För att bli den jag vill bli krävs mycket jobb, jag försöker ta ett steg i taget mot det, men det tar sin tid att förändra sånt som tagit år att inpränta i mitt sätt att vara.
Ibland blir man frustrerad över att det tar så lång tid och att det alltid ska dyka upp saker som gör att man kanske tar två steg bakåt igen eller fördröjer det man försöker nå....
Men jag har alltid varit en överlevare på gott och ont, så jag kommer inte ge upp utan jag har ett mål med hur jag vill att mitt liv ska se ut och dit jobbar jag emot hela tiden.
En dag så.... :)
- - - - - - - - -
Lite seriesnack...
The Walking Dead har ju säsongsuppehåll igen efter hmm bara sex avsnitt tror jag?
Så jag har letat efter någon annan serie att följa, blivit just nu bl.a. "American Horror Story"
bara sett två avsnitt så jag återkommer med betyg sen.
- - - - -
Tänkte nästa gång tipsa om en massa bra träningsbloggar som är riktigt bra inspirationskällor.
Samt snacka lite om innebandyresultat i södermanland och sport i allmänhet.
Det pågår ju spännande SM-slutspel och kvalserie i hockeyn bl.a... :)
- - - - - -
Så tack för att ni lyssnade på vad jag tänker en torsdagskväll i regnet....
:)
Kommentarer
Trackback
